Aparigraha, yamas femte princip

39. अऩणयर्ग्हस्थम जन्मकथतासफोध् ॥ ३९॥ aparigrahasthairye janmakathantasanbodhah
Den femte yaman handlar om att bli fri från önskan att vilja ha saker. Fritt tolkat,
När man blivit fri från Begär/girighet APARIGRAHA då avslöjas gåtan om allt som har utspelats i ett tidigare liv
Ordet graha betyder ’att ta’, ’att greppa’.
Ordet ’pari’ betyder  ’på alla sidor’, ’överallt’
Det första A:t är en negation
Aparigraha – fri från begär

Att utöva den femte principen handlar om strävan att vara fri från begäret att vilja ha något du inte behöver. När man är helt sann och fri då har man nått det tillstånd när man inte längre tänker att man vill ha, man är fullkomligt NÖJD.

Kan vi vara nöjda? Är det möjligt? Om vi alla rannsakar vårt ego så har vi alla begär på olika vis, önskningar att ha något annat som vi inte har eller att ha det bättre än vad vi har det. Man kan önska mer kärlek, bättre väder, ny jacka, mat osv. Vi ser och tänker framåt…
Om jag hade detta då skulle jag vara lycklig.
Även yogan är många gånger ett begär, jag önskar att jag yogade mer, att jag kan denna ställningen, jag vill ha dessa yogakläderna osv.
Jag tror att det är nästintill omöjligt att leva helt fritt från begär iallafall för oss ’vanliga’ . Däremot kan man och bör man vara medveten om aparigraha så det inte missbrukas. Det går att enkelt praktisera det på olika sätt, kan faktiskt vara så enkelt som att inte handla kläder på en månad eller att vakna på morgonen och bara känna sig nöjd med det man har.

Man kan också fundera på vad man har, ofta är det först när man inte har som man vet vad man har. Var uppmärksam på lyckan för det du har och ta den inte för given för då försvinner den.

Aparigrahas sätt att vara nöjd är att försöka vara nöjd som ett sätt att vara, då kan vi vara här och nu.

Jag kom att tänka på en fantastisk dikt som jag vill ge dig.

Vi är alla blommor
Thich Nhat Hanh, Ur “Vi är redan framme”

Jag andas in, jag vet att jag andas in.
Jag andas ut, jag vet att jag andas ut.
In. Ut.
Jag andas in, jag är en blomma.
Jag andas ut, jag är full av liv.
Blomma.
Liv.
Jag andas in, jag är ett berg.
Jag andas ut, jag är stabil.
Berg. Stabil.
Jag andas in, jag är ett stilla vatten.
Jag andas ut, jag speglar tingen som de är.
Vatten. Spegel.
Jag andas in, jag är rymd.
Jag andas ut, jag är fri.
Rymd. Fri.

Ta chansen

Jag funderar, läser och lyssnar mycket de här dagarna. Funderar över mig själv och min egen utveckling, över samhället och världen. Jag funder mycket över hierarki, speciellt den som kan uppstå på jobb, antingen med anledning av titlar eller informellt ledarskap och idag på skogsrundan med hunden tänkte jag att någon som har rätt att uttala sig om hierarki är naturen. Naturen är en avgörande ledare.

Jag inspireras av att den utmanande period vi går igenom är en portal av möjligheter. En entré till nya vägar, nya tankar, nytt förhållningssätt. En chans att lämna det gamla. Och för att lämna det gamla behöver vi lära oss och tillåta oss att släppa. Släppa motstånd, släppa kontroll, släppa vissa av de självbilder vi byggt upp.

Kanske att vi behöver tillåta oss att ”förlora”. Att släppa kämpandet för att upprätta hålla ställningar och attityder. Kanske är det ok att inte klara av det vi byggt upp att vi ska klara. Det jag var igår behöver inte vara det jag är i morgon.

Andetaget för oss närmare vår sanna natur och vår sanna natur vandrar kind mot kind med den stig vi är menade att gå.

Brahmacarya, yamas fjärde princip

II.38 ब्रह्मचमप्रणतष्ठामा वीमराब् ॥ ३८॥
brahmacarya pratiṣṭhāyāṁ vīrya-lābhaḥ
Tolkning
När man är grundad i att leva i måttlighet BRAHMACARYA så är man trygg i sig själv och kan skapa livskraft!

Brahma på sanskrit betyder den universella energin och charya betyder rikta.
Så ordet anspelar på att det man göra de val som leder mot Brahma, den universella energin.
I många texter är bramacarya förknippad med avhållsamhet och att leva i celibat där man ska omvandla sina krafterna för att nå spirituell upplevelse.

Så som vi lever idag kan man tänka att man ska leva i måttfullhet, tänka LAGOM inte i ett frosseri, Man ska vårda sin sexuella energi så den är kärleksfull och inte bara till för att skapa njutning.
Man ska också vårda och vara måttlig i sina tankar och handlingar i tex asanaträning, vad man stoppar i sig och med sina känslor, stress
Man ska helt enkelt vara aktsam på när något blir ett missbruk för att inte slösa sin energi på fel saker.




Asteya, yamas tredje princip

II.37 अस्तमप्रणतष्ठामा सवयत्नोऩस्थानभ ॥ ३७॥
asteya-pratiṣṭhāyāṁ sarva ratnopasthānam
Tolkning:
När man är grundad i att inte stjäla i tanke såväl som i handling, av andra eller från sig själv ASTEYA då finns det som är värdefullt i ens egna händer (utan att man gjort anspråk på det)


Ordet asteya betyder just att du ska inte stjäla. Men det syftar inte bara på att ta fysiska saker utan det handlar om tankar, ord idéer, kraft och tid både i förhållande till sig själv som mot andra. Man ska inte ta kraft från sig själv eller från andra.
Var uppmärksam på
– När du önskar att du har något som någon annan har
-om du tar åt dig äran för någon annans idé eller produkt
-om du kommer försent så andra får vänta
-När du tar över, trycker ner någon annans glädje genom att tex högt säga att du ogillar just det ’vem har valt detta!’
-Om du styr över någon annans berättelse eller ord med att du ska berätta din historia istället.

På ett djupare plan innebär Asteya att överge själva avsikten eller lusten att äga eller att ha någonting – vare sig det är materiellt, en talang, en relation, en gåva, prestation, framgång eller tid. Att kunna frigöra sig för att vara helt fri från girighet maktlöshet eller att jämföra sig med andra.
När dessa underliggande frön av asteya identifierats och eliminerats, blir asteyas dygd etablerad i oss.

I vår nöjdhet ska vi glädjas över inte bara vad vi har utan också vad andra har, när vi börjar uppmärksamma att känna oss lyckliga istället för att känna avundsjuka, girighet eller önska saker som andra har så kan vi släppa taget om att vilja ha och då kan hela världen börja tillhöra oss. Denna känsla av tillfredsställelse och samsyn utgör grunden för praktiken av asteya .

Du ska vara nöjd med det du har; glädjas över hur det är. När du inser att det inte finns något som saknar, tillhör hela världen dig . Detta är den sanna andan hos Asteya .

Älska stillhet

Jag har börjat älska stillheten… stillheten som kommer ur att vara närvarande, att uppleva utan att tolka. Jag älskar att känna pirret från lusten och nyfikenheten som väcks när bruset faller till jorden och tystnar. En stillhet full av kraft men som i min fas just nu är ömtålig och lätt kommer i svajning.

Stillheten förstärks och blir djupare när vi når den tillsammans. Det blir som en gemensam gåva att landa i och ta med hem. Är tacksam för att vår shala är en plats för att bara vara.

Satya, yamas andra princip

II.36 36. सत्यप्रणतष्ठामा णिमापराश्रमत्वभ ॥ ३६॥
satya-pratiṣthāyaṁ kriyā-phalāśrayatvam
När man är grundad i att leva i sanning och uppriktighet SATYA, Har man förmågan att se frukten av sina handlingar.
Man ska vara sann mot sig själv och mot andra samt lyssna på kropp och sinne. Sann i ord och tankar!

Satya eller ”sanning” är den andra av Yamas i Patanjalis yogasutras. 

Att vara ärlig och sann mot oss själva är svårt, men att vara helt ärlig mot andra kan vara ännu svårare. Ibland kan en sanning göra skada man måste ibland hitta en balans där man agerar med medkänsla för andra. Yogasutra säger att om man ska välja så går Ahimsa före satya. Om man hamnar i ett läge där man genom ärlighet skulle skada en annan, är det bättre att inte säga eller göra något alls. ”ibland är det bättre att vara snäll än att ha rätt” .

Försök att observera motiven bakom dina handlingar – kommer det verkligen att tjäna mig själv eller andra eller gör jag det på grund av att jag vill bevisa något eller vinna något?

Varje situation vi stöter på erbjuder oss möjligheten att se sanningen om vi är öppna för det. En daglig övning med att sakta ner, ta ett par djupa andetag och iaktta saker som de verkligen är kan hjälpa oss att närma oss ett tillstånd av fred och stillhet i sinnet. 
Vi ska fokusera på att noggrant välja våra ord så att de gör minst skada och mest bra.

På yogamattan ska man göra sin yoga ärligt mot sig själv där man förstår sina begränsningar men du ska även fortsätta att möta dig själv i dina hinder.

Ahimsa, yamas första princip

II.35 अणहंसाप्रणतष्ठामां तत्सणिधौ वैयत्याग् ॥ ३५॥
ahiṁsā-pratiṣṭhāyaṁ tat-sannidhau vaira-tyāghaḥ
Ahimsa är när medvetenheten är förankrad i icke våld. Med ahimsa skapar man
en atmosfär där omgivningen kan släppa taget om sin fientlighet.
Man är omtänksam och ju mer omtänksam man är desto mer stimulerar man omgivningen åt detta håll. Man lever kärleksfullt och i medkänsla både mot sig själv och andra.

Ahimsa yamas första princip och kanske den viktigaste. Ahimsa innebär att du Inte skadar dig själv, inte har negativa tankar om dig själv, eller tvingar dig själv till det du innerst inne inte vill.

Att du accepterar dina medmänniskor och olikheter utan att döma.

Att aldrig göra våld på dig själv eller någon annan. Varken med ord, tanke eller fysisk handling. Det gäller naturen, djur, saker, dig själv och din medmänniska.

Det är också att du ska framförallt ska älska dig själv och vara snäll mot din kropp och ditt sinne. Göra din yoga kärleksfullt, inte pressa dig till asana som inte känns bra. Känner du motstånd så backa. Våga lyssna på kroppen och låt den följa ditt andetag inte att andetaget ska följa kroppen, lyssna inåt.

Ahimsa innebär att kunna förlåta sig själv likväl som förlåta någon annan och att inte tänka negativt och ha misstro.

Ge dig själv kärlek, låt varje dag avslutas med en fin tanke till dig själv och låt varje morgon börja med en kärleksfull hälsning till dig själv. Godmorgon! Den här dagen vill jag ge detta till mig själv, kanske så enkelt som ett stort leende.

Ahimsa kan praktiseras i tre steg.
Börja med tankarna sätt ord på dem kanske i en egen anteckningsbok tillägnad AHIMSA och säg det sedan högt slutligen låt dina tankeord bli till gärningar.
Tankar – Ord – Gärningar

Patanjalis åttafaldiga väg

På yoga & vänner har vi just nu filosofitema. Vi vill gärna dela med oss till dig! Yoga är så mycket mer än ASANA, de fysiska positionerna.

Enligt Patanjali Yoga Sutra är yogan en åttafaldig väg. Ashta=åtta ANGA =väg, gren, lem, gren.

YAMA, den första grenen.
Yama är lika med de yttre principerna dvs. hur yogin är mot sin omvärld och mot sig själv.
Yama har fem olika principer:
Ahimsa – att inte bruka våld till någon annan eller mot sig själv, eller mot djur varken i tanke eller fysiskt
Satya – sanningsenlighet, Att tala sanning verbalt och i sin handling
Asteya – Att man inte ska stjäla, varken ting, tankar eller andras tid
Brahmacharya – att leva måttligt när det gäller sinnesnjutningar vara aktsamma på
det som tar vår energi.
Aparigraha – att vi inte ska fästa oss vid saker eller människor, inte ha begär

Yamas principer utgör de stora löftena i yogan. De är oberoende av någons klass, plats, tid eller omständighet, de är obegränsade.

MALA

När man reciterar mantra eller gör sin pranayama är det perfekt att ta hjälp av ett MALA halsband. Mala på sanskrit betyder girlang eller radband
En mala har 108 pärlor och att det har just det antalet pärlor finns det olika berättelser på.
– I sanskrit finns 54 bokstäver i feminin variant och lika många som maskulin variant 2×54 =108
– Varje siffra står för olika saker
1:an står för det högsta alltet, 0:an för medvetandet och 8 :an för evigheten. Och om man slår ihop dem så får man siffran 9 som står för fullständighet.
– De 12 stjärntecknen gångat med de 9 planeterna. – 108 nivåer på själens resa eller – att det finns 108 energikanaler som går till hjärtat .

Hitta din sanning och tolkning!

Att tex recitera OM 108 ggr kan vara väldigt svårt och kännas konstigt. Första gången jag gjorde det det var jag mest arg efteråt. Alla andra hade magiska upplevelser men hos mig startade något annat. Kanska jag just därför ska göra det oftare? Det viktiga är att man försöker vara helt närvarande i varje recitering och håll en pärla mellan tumme och pekfinger.

Det finns oändliga varianter av halsband, hitta ett som du tycker om

Längst ner avslutas mala halsbandet med en tofs och en extra pärla eller symbol. Denna pärla kallas för Guru-pärlan och kan ibland vara en extra pärla/sten. (109:e pärlan) Denna pärlan hedrar den man fått malan av. Man korsar aldrig denna pärla utan här vänder man.
Traditionellt har man små knutar mellan varje pärla eller tom en minipärla mellan.
Tofsen som hänger längst ner representerar den spirituella kontakten med det gudomliga och till varandra.

OM – AUM

Det är fantastiskt att börja dagarna med yoga, pranayama och/eller meditation! Ett fint sätt att avsluta på är att recitera mantrat OM, även kallade AUM

Det finns många förklaringar till vad OM betyder, men i de gamla skrifterna sägs det stå för livets ursprung – allt som är nu och allt som ska komma.

Det sägs att OM härstammar från de vediska skrifterna. Det sägs att Gud sammanfattade vedaskrifterna i gayatri mantrat, som i sin ursprungsform var längre än det vi reciterar idag. Även detta var långt för människan så mantrat kortades ner ytterligare och slutligen i tre stavelser A U M.

Stavelserna innehåller vibrationer och är väldigt kraftfulla. De har lugnande verkan i kroppen och sinnet.

Man kan säga att AUM betyder välkommen hem till själens boning.