Yogapoesi

Hösten är här! Jag känner stor skillnad rent energimässigt. Sakta börjar det öppna sluta sig… sinnet blir tydligare. Reflektionen närmare. Utanpå närmar sig inuti. Därinne möter jag min krigare. Krigaren som frustat och skrapar hovarna mot marken hela sommaren. Sprungit i både soluppgångar och solnedgångar. Sökt och funnit, funnit och fortsatt söka. Nu står hon därinne. Vild med tovig man och dammig päls. Törstig.

Hösten är här med regnvatten, blåst och svalka. Allt vi behöver för att landa och låta sommarens krafter nära fötternas kontakt med jorden. Låta Virabradrasana I och II vila sina springare och stabiliseras neråt och samtidigt sträcka uppåt, bakåt, framåt. Låt hjärtat, armarna och blicken föra dig långt in i det outtalade, det ovissa, det osagda. Låt oss hänga där så vackra, mellan himmel och jord!

Yogamolnet

Befinner mig just nu i yogamolnet, i den där känslan av att sväva mellan verklighet och oändlighet. Som att vila vid horisonten. Att tillhöra och ändå inte tillhöra. Har något slags ankare fäst i gumpen som gör att jag inte kan lätta helt…

Den sista tiden har jag landat i någon slags stillhet, en stillhet som är intensiv och vibrerar. En stillhet att lyssna till. Stillheten finns där oavsett om jag är i ett flöde eller i en mer statisk position. Ibland kan jag ta med den här kraften och tydligheten in i ”livet utanför mattan” men oftast fastnar jag snabbt i huvudets och känslornas brus. Så tänker jag tålamod och uthållighet till förändringen kommer.

Läste några rader igår i The Tree of Yoga av B.K.S. Iyengar, en bok jag fått av Anna Hennig. Tack Anna 🙂 Meningen är ryckt ur sitt sammanhang men förklarar ändå så otroligt vackert vad yoga är. 

”Patanjali warns us not to be caught in this quietness. There is something beyond it, known as the seat of the very consciense. If you reach tranquility of consiousness and get caught up in it, remember there is a downfall known as yoga-bhrasta, which means ”fallen from the grace of yoga”. This occurs when one gets caught up in this stage and imagines that it is the end of yoga. The practice of yoga must continue and it has to culminate, according to Patanjali, in the sight of the soul. So from fluctation to stillness, stillness to silence and silence to the sight of the soul is the journey of yoga”.

Meditativ gång

Allt beror på dina steg

Uppmärksamhetens frö finns i var och
en av oss, men vi glömmer vanligtvis att
vattna det. Vi tror att lycka bara kan inträffa
i framtiden – när vi får hus och bil och är
färdiga med vår examen. Vi strävar i vårt
sinne och vår kropp, och vi rör inte vid den
ro och glädje som finns tillgänglig just
nu – den blå himlen, de gröna bladen,
ögonen hos dem vi älskar.
Vad är viktigast? Många människor har
examen och hus och bil och är ändå inte
lyckliga. Det viktigaste är att finna ro och
dela med sig av den till andra. För att
finna ro kan du börja med att gå rofullt.
Allt beror på dina steg.

Dikt ur : Varje steg väcker svalkande vind – Vägledning i meditativ gång
Thich Nhat Hanh

Vi fortsätter med våra vandringar i sommar. Helgens vandring är fullbokad men 12, 19 och 26 juli har vi platser kvar.

Kom och var med, det är en upplevelse för alla sinnen.

Aparigraha, yamas femte princip

39. अऩणयर्ग्हस्थम जन्मकथतासफोध् ॥ ३९॥ aparigrahasthairye janmakathantasanbodhah
Den femte yaman handlar om att bli fri från önskan att vilja ha saker. Fritt tolkat,
När man blivit fri från Begär/girighet APARIGRAHA då avslöjas gåtan om allt som har utspelats i ett tidigare liv
Ordet graha betyder ’att ta’, ’att greppa’.
Ordet ’pari’ betyder  ’på alla sidor’, ’överallt’
Det första A:t är en negation
Aparigraha – fri från begär

Att utöva den femte principen handlar om strävan att vara fri från begäret att vilja ha något du inte behöver. När man är helt sann och fri då har man nått det tillstånd när man inte längre tänker att man vill ha, man är fullkomligt NÖJD.

Kan vi vara nöjda? Är det möjligt? Om vi alla rannsakar vårt ego så har vi alla begär på olika vis, önskningar att ha något annat som vi inte har eller att ha det bättre än vad vi har det. Man kan önska mer kärlek, bättre väder, ny jacka, mat osv. Vi ser och tänker framåt…
Om jag hade detta då skulle jag vara lycklig.
Även yogan är många gånger ett begär, jag önskar att jag yogade mer, att jag kan denna ställningen, jag vill ha dessa yogakläderna osv.
Jag tror att det är nästintill omöjligt att leva helt fritt från begär iallafall för oss ’vanliga’ . Däremot kan man och bör man vara medveten om aparigraha så det inte missbrukas. Det går att enkelt praktisera det på olika sätt, kan faktiskt vara så enkelt som att inte handla kläder på en månad eller att vakna på morgonen och bara känna sig nöjd med det man har.

Man kan också fundera på vad man har, ofta är det först när man inte har som man vet vad man har. Var uppmärksam på lyckan för det du har och ta den inte för given för då försvinner den.

Aparigrahas sätt att vara nöjd är att försöka vara nöjd som ett sätt att vara, då kan vi vara här och nu.

Jag kom att tänka på en fantastisk dikt som jag vill ge dig.

Vi är alla blommor
Thich Nhat Hanh, Ur “Vi är redan framme”

Jag andas in, jag vet att jag andas in.
Jag andas ut, jag vet att jag andas ut.
In. Ut.
Jag andas in, jag är en blomma.
Jag andas ut, jag är full av liv.
Blomma.
Liv.
Jag andas in, jag är ett berg.
Jag andas ut, jag är stabil.
Berg. Stabil.
Jag andas in, jag är ett stilla vatten.
Jag andas ut, jag speglar tingen som de är.
Vatten. Spegel.
Jag andas in, jag är rymd.
Jag andas ut, jag är fri.
Rymd. Fri.

Ta chansen

Jag funderar, läser och lyssnar mycket de här dagarna. Funderar över mig själv och min egen utveckling, över samhället och världen. Jag funder mycket över hierarki, speciellt den som kan uppstå på jobb, antingen med anledning av titlar eller informellt ledarskap och idag på skogsrundan med hunden tänkte jag att någon som har rätt att uttala sig om hierarki är naturen. Naturen är en avgörande ledare.

Jag inspireras av att den utmanande period vi går igenom är en portal av möjligheter. En entré till nya vägar, nya tankar, nytt förhållningssätt. En chans att lämna det gamla. Och för att lämna det gamla behöver vi lära oss och tillåta oss att släppa. Släppa motstånd, släppa kontroll, släppa vissa av de självbilder vi byggt upp.

Kanske att vi behöver tillåta oss att ”förlora”. Att släppa kämpandet för att upprätta hålla ställningar och attityder. Kanske är det ok att inte klara av det vi byggt upp att vi ska klara. Det jag var igår behöver inte vara det jag är i morgon.

Andetaget för oss närmare vår sanna natur och vår sanna natur vandrar kind mot kind med den stig vi är menade att gå.

Brahmacarya, yamas fjärde princip

II.38 ब्रह्मचमप्रणतष्ठामा वीमराब् ॥ ३८॥
brahmacarya pratiṣṭhāyāṁ vīrya-lābhaḥ
Tolkning
När man är grundad i att leva i måttlighet BRAHMACARYA så är man trygg i sig själv och kan skapa livskraft!

Brahma på sanskrit betyder den universella energin och charya betyder rikta.
Så ordet anspelar på att det man göra de val som leder mot Brahma, den universella energin.
I många texter är bramacarya förknippad med avhållsamhet och att leva i celibat där man ska omvandla sina krafterna för att nå spirituell upplevelse.

Så som vi lever idag kan man tänka att man ska leva i måttfullhet, tänka LAGOM inte i ett frosseri, Man ska vårda sin sexuella energi så den är kärleksfull och inte bara till för att skapa njutning.
Man ska också vårda och vara måttlig i sina tankar och handlingar i tex asanaträning, vad man stoppar i sig och med sina känslor, stress
Man ska helt enkelt vara aktsam på när något blir ett missbruk för att inte slösa sin energi på fel saker.




Asteya, yamas tredje princip

II.37 अस्तमप्रणतष्ठामा सवयत्नोऩस्थानभ ॥ ३७॥
asteya-pratiṣṭhāyāṁ sarva ratnopasthānam
Tolkning:
När man är grundad i att inte stjäla i tanke såväl som i handling, av andra eller från sig själv ASTEYA då finns det som är värdefullt i ens egna händer (utan att man gjort anspråk på det)


Ordet asteya betyder just att du ska inte stjäla. Men det syftar inte bara på att ta fysiska saker utan det handlar om tankar, ord idéer, kraft och tid både i förhållande till sig själv som mot andra. Man ska inte ta kraft från sig själv eller från andra.
Var uppmärksam på
– När du önskar att du har något som någon annan har
-om du tar åt dig äran för någon annans idé eller produkt
-om du kommer försent så andra får vänta
-När du tar över, trycker ner någon annans glädje genom att tex högt säga att du ogillar just det ’vem har valt detta!’
-Om du styr över någon annans berättelse eller ord med att du ska berätta din historia istället.

På ett djupare plan innebär Asteya att överge själva avsikten eller lusten att äga eller att ha någonting – vare sig det är materiellt, en talang, en relation, en gåva, prestation, framgång eller tid. Att kunna frigöra sig för att vara helt fri från girighet maktlöshet eller att jämföra sig med andra.
När dessa underliggande frön av asteya identifierats och eliminerats, blir asteyas dygd etablerad i oss.

I vår nöjdhet ska vi glädjas över inte bara vad vi har utan också vad andra har, när vi börjar uppmärksamma att känna oss lyckliga istället för att känna avundsjuka, girighet eller önska saker som andra har så kan vi släppa taget om att vilja ha och då kan hela världen börja tillhöra oss. Denna känsla av tillfredsställelse och samsyn utgör grunden för praktiken av asteya .

Du ska vara nöjd med det du har; glädjas över hur det är. När du inser att det inte finns något som saknar, tillhör hela världen dig . Detta är den sanna andan hos Asteya .

Älska stillhet

Jag har börjat älska stillheten… stillheten som kommer ur att vara närvarande, att uppleva utan att tolka. Jag älskar att känna pirret från lusten och nyfikenheten som väcks när bruset faller till jorden och tystnar. En stillhet full av kraft men som i min fas just nu är ömtålig och lätt kommer i svajning.

Stillheten förstärks och blir djupare när vi når den tillsammans. Det blir som en gemensam gåva att landa i och ta med hem. Är tacksam för att vår shala är en plats för att bara vara.

Satya, yamas andra princip

II.36 36. सत्यप्रणतष्ठामा णिमापराश्रमत्वभ ॥ ३६॥
satya-pratiṣthāyaṁ kriyā-phalāśrayatvam
När man är grundad i att leva i sanning och uppriktighet SATYA, Har man förmågan att se frukten av sina handlingar.
Man ska vara sann mot sig själv och mot andra samt lyssna på kropp och sinne. Sann i ord och tankar!

Satya eller ”sanning” är den andra av Yamas i Patanjalis yogasutras. 

Att vara ärlig och sann mot oss själva är svårt, men att vara helt ärlig mot andra kan vara ännu svårare. Ibland kan en sanning göra skada man måste ibland hitta en balans där man agerar med medkänsla för andra. Yogasutra säger att om man ska välja så går Ahimsa före satya. Om man hamnar i ett läge där man genom ärlighet skulle skada en annan, är det bättre att inte säga eller göra något alls. ”ibland är det bättre att vara snäll än att ha rätt” .

Försök att observera motiven bakom dina handlingar – kommer det verkligen att tjäna mig själv eller andra eller gör jag det på grund av att jag vill bevisa något eller vinna något?

Varje situation vi stöter på erbjuder oss möjligheten att se sanningen om vi är öppna för det. En daglig övning med att sakta ner, ta ett par djupa andetag och iaktta saker som de verkligen är kan hjälpa oss att närma oss ett tillstånd av fred och stillhet i sinnet. 
Vi ska fokusera på att noggrant välja våra ord så att de gör minst skada och mest bra.

På yogamattan ska man göra sin yoga ärligt mot sig själv där man förstår sina begränsningar men du ska även fortsätta att möta dig själv i dina hinder.

Ahimsa, yamas första princip

II.35 अणहंसाप्रणतष्ठामां तत्सणिधौ वैयत्याग् ॥ ३५॥
ahiṁsā-pratiṣṭhāyaṁ tat-sannidhau vaira-tyāghaḥ
Ahimsa är när medvetenheten är förankrad i icke våld. Med ahimsa skapar man
en atmosfär där omgivningen kan släppa taget om sin fientlighet.
Man är omtänksam och ju mer omtänksam man är desto mer stimulerar man omgivningen åt detta håll. Man lever kärleksfullt och i medkänsla både mot sig själv och andra.

Ahimsa yamas första princip och kanske den viktigaste. Ahimsa innebär att du Inte skadar dig själv, inte har negativa tankar om dig själv, eller tvingar dig själv till det du innerst inne inte vill.

Att du accepterar dina medmänniskor och olikheter utan att döma.

Att aldrig göra våld på dig själv eller någon annan. Varken med ord, tanke eller fysisk handling. Det gäller naturen, djur, saker, dig själv och din medmänniska.

Det är också att du ska framförallt ska älska dig själv och vara snäll mot din kropp och ditt sinne. Göra din yoga kärleksfullt, inte pressa dig till asana som inte känns bra. Känner du motstånd så backa. Våga lyssna på kroppen och låt den följa ditt andetag inte att andetaget ska följa kroppen, lyssna inåt.

Ahimsa innebär att kunna förlåta sig själv likväl som förlåta någon annan och att inte tänka negativt och ha misstro.

Ge dig själv kärlek, låt varje dag avslutas med en fin tanke till dig själv och låt varje morgon börja med en kärleksfull hälsning till dig själv. Godmorgon! Den här dagen vill jag ge detta till mig själv, kanske så enkelt som ett stort leende.

Ahimsa kan praktiseras i tre steg.
Börja med tankarna sätt ord på dem kanske i en egen anteckningsbok tillägnad AHIMSA och säg det sedan högt slutligen låt dina tankeord bli till gärningar.
Tankar – Ord – Gärningar